Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Måste träningen vara välplanerad?

Detta har varit en annorlunda vår och sommar. Vi har inte rest omkring i landet lika mycket som vi brukar. Vi har inte hållit några mc-utbildningar varken på hemmaplan eller ute i landet vilket brukar ta mycket tid från min egen träning annars. Det har gjort valet av träningsformer annorlunda i år. Jag har hunnit träna enduro och köra äventyrshoj för min egen skull, och träna mina egna förmågor istället för att lära andra det jag kan. Jag har fått fokusera på min egen träning. Det ger mersmak faktiskt. Denna säsong har jag passat på. Målet har varit att se till att vara utomhus och röra på mig. Att njuta av naturen och de möjligheter naturen ger. Jag har cyklat mountainbike och kört enduro. Det har också blivit en hel del körning med min lite större äventyrshoj på grusvägar och skogsvägar, vilket kräver mycket teknikträning. Kompletterande träning för att inte åka på skador och för att vara stark nog för cyklingen och enduron har ändå inte riktigt blivit av som jag önskar. Det är sånt
Nya inlägg

MTB - Årets nya tema

Den där känslan av att jag har så många roliga intressen att jag inte hinner med något av dem. När jag behöver göra mig av med några av dem. Då köper jag mig tydligen ett intresse till. Att gå all in i allt jag gör gör ju inte saken bättre. Lite oklart hur jag tänkte det skulle lösa problemet med för lite fritid och roliga saker att göra. Jag tänkte till en början så här. Jag kan ju inte köra enduro ensam de dagar jag inte får med mig en träningskompis. När jag väl får med mig sällskap så kräver det ju en del tid och förberedelser när man väl ska iväg och köra. Det hinns inte alltid med en vanlig vardag, sent på säsongen hinner det till och med bli mörkt innan vi hinner ut. Om jag också köper en stigcykel (mountainbike) kan jag snabbt cyklar ut på stigarna kring byn för att komma ut i naturen utomhus, vilket jag saknat mycket. Sagt och gjort, klickar hem gula faran från en nätbutik. Det känns ju som lagom mycket engagemang också. Hur krångligt kan man göra lite cykling liksom. De där e

Gott nytt år!

 

Nyheter i Hemmagymmet

Nu händer det grejer. Eller ja, riktigt så stort är det väl inte men jag har kommit igång ordentligt med träningen igen. Det behövdes lite ny inspiration. Endurosäsongen är slut. Känns lika sorgligt som vanligt. Luckan mellan enduro och fin skidsnö för längdskidorna är en skrämmande tid. Denna gång testar jag med att slänga in något för mig helt nytt. Jag har duckat många gym för att jag inte vill gå på deras pass om det inte är funktionell träning. Nu har jag ändå hoppat på ett abonnemang på Les Mills On Demand. Nu kan jag köra gruppträningspass hemma utan att krocka med alla andra. Jag riskerar inte att passen är fullbokade. Jag kan träna när jag vill, vilket ofta slutar med ohyggligt sena pass på kvällarna och jag kan kombinera de udda träningskläder som är kvar sist i lådan vid tvättkris helt utan ångest.  I gymmet hemma hade jag en gammal tv stående. Behövde komplettera med en liten högtalare, en BodyPump-vänlig stång och rätt gummiband för de övningar som förekommer. Det se

Pensionera träningen vid 40?

Trodde jag blivit gammal på riktigt! Ja, det är väl på gång det också, men så där riktigt så att man bara ska ge upp och sluta träna för att det är ändå ingen idé? Att den där myten om att man inte kan tillgodogöra sig träning inte skulle vara någon myt? Det kanske är någon mer som varit där någon gång? Ja då vet ni vad jag menar. Man börjar planera för att beställa en snygg rollator och skaffa klippkort hos färdtjänsten. Tack och lov hittade de felet, och det är inte bara åldern tydligen. Efter att ha saknat en massa järn i kroppen mycket länge (flera år gissar jag) har ju kroppen mått sådär av den träning som eventuellt blivit av. Blivit av bara om jag orkat ta itu med den över huvud taget, och när den då blivit av har återhämtningen inte varit något vidare. Med en enkel behandling är jag ikapp igen med strålande värden och träningsglädjen och orken är tillbaka. Även om kondition och styrka fått sig en ordentlig törn, men det är ju bara att träna upp nu när man kan. Nu kan ja

Inför 2019

Jag lovar mig själv i år att försöka se vart hjärtat för mig i mina fritidsintressen, och försöka haka på där. Att ge mig själv förutsättningar att utvecklas på det som faller mig in och det jag tycker är roligt. Till exempel ska jag ge mig själv några tillfällen med min PT Lisbeth under året. Jag vill bli bättre på att använda basövningar i min träning till exempel.

Sammanfattning 2018

Åter till träningen efter mycket skador som stoppade träningen helt ett tag. Mest för att jag kom av mig för att allt jag försökte träna triggade skadorna igen. Från ingen träning alls i början på året, och mer eller mindre bara rehab för knä och armbågar kombinerat med flera års järnbrist, till full träning fast inte så tungt än. Kommit tillbaka har jag gjort genom att först skala bort träning som retade upp och triggade skadorna. Det var i princip ingenting som fungerade att göra, och istället fick jag köra enkla små övningar från sjukgymnasten. Tala om att motivationen bara försvann. I slutet på förra skidsäsongen åkte jag skidor utan stavar, efter att ha provat att åka med. De triggade armbågsproblemen direkt. Blev galet bra på att trycka ner spannet, så fick ju med mig den viktiga detaljen som sitter kvar även denna säsong. Nackdelen var att det blev väldigt mycket åkning på ganska platta spår och väldigt enahanda. Gympassen hemma landade i att jag plockade bort m