Fortsätt till huvudinnehåll

Löparlycka och träningsglädje

Den finns där ute, särskilt när det närmar sig höst och vinter. Löparlyckan och träningsglädjen. Jag vet att jag tycker om det. Bara jag kommer ut och iväg.

När jag plockar fram de där kläderna som är bra att springa i kommer känslan krypande. När jag tar fram den lagom tunna merinoullströjan att ha under den tunna vindavvisande löparjackan. Vintertightsen och kompressionsstrumporna. Mössan och de tunna löparvantarna. Kontrollerar att specialsulorna är i skorna och snörar på mig skorna med de rosa snörena. En reflexväst också, och den gamla löparklockan.

Är det kallt ute blir det en tjockare merinoullströja under istället, och ett par tillhörande lånkisar innanför byxorna. Självklart har jag merinoullstrosor för att inte bli nerkyld, har även ett par såna där som går ner över låren. Jättefula men värmande. Syns ju ändå inte.

Kanske åker det på en mellanlagertröja om det är kallt nog, och då är det förmodligen även dags att dra på sig värmeväxlaren över ansiktet för att undvika att astman tar fart. Är det halt blir det IceBugs med dubb istället för puma-skorna på fötterna.

Ja jag gillar att springa, och på vintern också. Ibland i alla fall. De bra dagarna. För visst har man aldrig några dåliga löparpass?

När rätt utrustning är på plats och man kliver ut genom porten och börjar springa lite lätt. Först för att känna efter om det går lätt eller tungt att springa den dagen, sedan för att öka till lagom intensitet. Då vet man om det är värt det.

Kommentarer